Barns rättigheter

Barn har rätt att känna båda sina föräldrar. Föräldrar är skyldiga att skydda sina barn från psykiskt och fysiskt våld och andra hot.

Barn bör få utbildning i linje med sina förmågor och intressen. Föräldrar bör rådfråga sina barn innan de fattar beslut som påverkar dem. Barn bör ges större inflytande när de blir äldre och mognare.

De flesta olyckor som involverar barn under 5 år inträffar inomhus. En säker miljö och föräldraövervakning minskar risken för olyckor avsevärt under de första levnadsåren. För att förhindra allvarliga olyckor behöver föräldrar och andra som vårdar barn känna till sambandet mellan olyckor och barns fysiska, mentala och emotionella utveckling i varje ålder. Barn har inte mognad att bedöma och hantera faror i miljön förrän vid 10–12 års ålder.

Barn i åldern 13–18 år ska lyda sina föräldrars instruktioner, respektera andras åsikter och följa lagen. Unga vuxna får juridisk kompetens, det vill säga rätten att bestämma över sina egna ekonomiska och personliga angelägenheter, vid 18 års ålder. Det innebär att de är ansvariga för sin egen egendom och kan bestämma var de vill bo, men de förlorar rätten till underhåll från sina föräldrar.

Barn i åldrarna 6-16 år måste gå i grundskolan. Skolplikten är avgiftsfri. Grundskolan avslutas med prov, varefter det är möjligt att ansöka till gymnasiet. Inskrivning för höstterminen i gymnasieskolor sker online och sista ansökningsdag är i juni varje år. Inskrivning av elever under vårterminen görs antingen på skolan eller online.

Olika uppgifter om specialskolor, specialavdelningar, studieprogram och andra studiealternativ för funktionshindrade barn och unga vuxna finns på Menntagátts webbplats .

Barn i obligatorisk skolgång får endast anställas i lättare arbeten. Barn under tretton år får endast delta i kulturella och konstnärliga evenemang samt sport- och reklamarbete och endast med tillstånd från Arbetarskyddsförvaltningen.

Barn i åldern 13–14 år får arbeta med lättare arbeten som inte anses vara farliga eller fysiskt krävande. De i åldern 15–17 år får arbeta upp till åtta timmar om dagen (fyrtio timmar i veckan) under skollov. Barn och unga vuxna får inte arbeta på natten.

De flesta stora kommuner anordnar arbetsskolor eller ungdomsarbeteprogram under några veckor varje sommar för de äldsta grundskoleeleverna (13–16 år).

En barnombudsman på Island utses av statsministern. Deras roll är att bevaka och främja alla barns intressen, rättigheter och behov under 18 år på Island.

På Island har en ny lag införts för att stödja barns välbefinnande. Den kallas Lagen om integrerade tjänster i barns välbefinnandes intresse – även känd som välståndslagen.

Denna lag säkerställer att barn och familjer inte går vilse mellan olika system eller måste navigera tjänster på egen hand. Varje barn har rätt att få den hjälp de behöver, när de behöver den.

Att hitta rätt stöd kan ibland vara svårt, och den här lagen syftar till att göra det enklare genom att säkerställa att rätt tjänster tillhandahålls, vid rätt tidpunkt, av rätt yrkesverksamma. Barn och föräldrar kan begära integrerade tjänster på alla skolnivåer, via socialtjänsten eller på hälsocentraler.

Kommuner på Island ansvarar för barnskydd och måste följa nationella lagar om barnskydd. Barnskyddstjänster finns tillgängliga i alla kommuner. Deras roll är att stödja barn och föräldrar som står inför allvarliga utmaningar och att säkerställa barnets säkerhet och välbefinnande.

Barnskyddspersonal är specialutbildade yrkesverksamma, ofta med bakgrund inom socialt arbete, psykologi eller pedagogik. Vid behov kan de få ytterligare stöd och vägledning från Barn- och familjemyndigheten (Barna- och fjölskyldustofa), särskilt i komplexa fall.

I vissa situationer har lokala distriktsnämnder befogenhet att fatta formella beslut i barnskyddsfrågor.

Enligt isländsk barnskyddslag har alla en skyldighet att anmäla misstankar om att ett barn utsätts för våld, trakasserier eller lever under oacceptabla förhållanden. Detta ska anmälas till polisen via det nationella nödnumret 112 eller den lokala barnavårdsnämnden .

Syftet med barnskyddslagen är att säkerställa att barn som lever under oacceptabla förhållanden eller barn som äventyrar sin egen hälsa och utveckling får nödvändig hjälp. Barnskyddslagen omfattar alla barn inom den isländska statens territorium.

Lagen på Island anger hur länge barn i åldrarna 0-16 år får vara utomhus på kvällarna utan vuxenövervakning. Dessa regler är avsedda att säkerställa att barn växer upp i en trygg och hälsosam miljö med tillräckligt med sömn.

På Island finns det inga lagar som säger vid vilken ålder barn får vara ensamma hemma eller hur länge.

Föräldrar måste avgöra vad som är bäst för barnet. Detta baseras på barnlagen och barnskyddslagen .

När föräldrar fattar beslut bör de tänka på:

• Barnets ålder och mognad
• Om barnet känner sig tryggt och villigt
• Om hemmet är säkert
• Om det finns vuxna i närheten som kan hjälpa till

Det är bäst att börja med korta tider och öka långsamt om barnet klarar det bra.
Mycket små barn ska aldrig lämnas ensamma. Om detta händer kan det behöva anmälas till barnskyddet.

Om du är osäker på om en situation ska anmälas till barnskyddet bör du kontakta barnskyddet för rådgivning.

Barn som är tolv år eller yngre ska endast vara ute efter kl 20.00 i sällskap av vuxna.

Från 1 maj till 1 september får de vara ute offentligt fram till klockan 22.00. Åldersgränserna för denna bestämmelse avser födelseår, inte födelsedatum.

Här hittar du information om utomhustimmar för barn på sex språk. Lagen på Island anger hur länge barn i åldern 0-16 år får vara ute på kvällarna utan uppsikt av vuxen. Dessa regler är avsedda att säkerställa att barn kommer att växa upp i en säker och hälsosam miljö med tillräcklig sömn.

Barn i åldrarna 13 till 16 år, utan i sällskap av vuxna, får inte vara utomhus efter kl. 22.00, såvida de inte är på väg hem från ett erkänt evenemang anordnat av en skola, idrottsorganisation eller ungdomsklubb.

Under perioden 1 maj till 1 september tillåts barn vistas utomhus ytterligare två timmar, eller senast fram till midnatt. Åldersgränserna för denna bestämmelse avser födelseår, inte födelsedatum.

När det gäller arbete får unga vuxna i allmänhet inte utföra arbete som ligger utanför deras fysiska eller psykiska förmåga eller som innebär risker för deras hälsa. De behöver sätta sig in i riskfaktorer i arbetsmiljön som kan hota deras hälsa och säkerhet och därför behöver de ges lämpligt stöd och utbildning. Läs mer om Unga på jobbet.

Mobbning är upprepade eller ständiga trakasserier eller våld, fysiskt eller psykiskt, av en eller flera personer mot en annan. Mobbning kan få allvarliga konsekvenser för offret.

Mobbning sker mellan en individ och en grupp eller mellan två individer. Mobbning kan vara verbal, social, materiell, psykisk och fysisk. Det kan ta formen av upprop, skvaller eller osanna berättelser om en individ eller uppmuntra människor att ignorera vissa individer. Mobbning innefattar också att upprepade gånger håna någon för deras utseende, vikt, kultur, religion, hudfärg, funktionshinder etc. Mobbningsoffret kan känna sig ovälkommen och utestängd från en grupp som de inte har något annat val än att tillhöra t.ex. en skolklass eller en familj. Mobbning kan också få varaktigt skadliga konsekvenser för förövaren.

Det är skolornas skyldighet att reagera på mobbning och många grundskolor har satt upp handlingsplaner och förebyggande åtgärder.